Medan det blir allt vanligare att delta i olika livestreamade events på internet har också forskare intresserat sig för detta ämne. De har studerat alla möjliga internetfenomen såsom kommentarer och likes, livestreamade föreläsningar och till och med möjligheten att utföra kirurgiska ingrepp på distans. Här kan du läsa mer om artiklar från olika vetenskapliga tidskrifter som tar upp ämnet.

Sociologin bakom livestreaming, kommentarer och likes

Det finns många plattformar på internet där man kan titta på andra som spelar eller uppträder, ett exempel är iGame där man kan spela casino med livestreaming. I en färsk studie från 2020 av Wang et al, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften PLOS, undersökte man vad det är som motiverar deltagare att bidra med kommentarer på olika onlineplattformar. Forskarna undersökte de livestreamade eventen ur ett sociologiskt perspektiv och använde en internetbot till sin hjälp för att samla in kommentarer från onlineplattformen Huajiao. De kom fram till att kommentarerna hade ett samband med antalet deltagare, antalet likes och gåvor samt hur lång livestreamingen var. Intressant är att det fanns en skillnad mellan olika typer av livestreaming. För att få många kommentarer i spelrummen behövdes det många deltagare, men om det var gavs många likes blev det färre kommentarer. I talangshowerna däremot gav många likes också upphov till många kommentarer. Kanske det kan vara så att personer som deltar i spelstreaming hellre trycker på gilla-knappen än skriver en kommentar, medan en flod av tummen upp när man tittar på talangshower ger upphov till ytterligare uppmuntrande kommentarer.

Livestreamade föreläsningar får positivt mottagande

Många högskolor erbjuder idag livestreamade föreläsningar till sina studenter. Det har visat sig att det är minst lika bra – om inte bättre – än att sitta och lyssna i föreläsningssalen. I en studie från 2017 av Sandhu et al som publicerades i tidskriften Studies in Health Technology and Informatics undersökte forskarna just den här saken hos läkarstudenter. Man ville ta reda på om inspelade och livestreamade föreläsningar skulle vara nyttiga för studenterna och lät dem svara på en enkät. Det visade sig att majoriteten av studenterna inte bara upplevde de streamade och inspelade föreläsningarna som nyttiga, utan att de också gick på föreläsningarna i en fortsatt hög grad. Att som student kunna ha friheten att titta på inspelade föreläsningar som repetition eller att då och då kunna delta i undervisningen hemifrån verkar vara ett vinnande koncept.

Fåglar lär sig av livestreamade artfränder

Även i djurvärlden kan livestreaming vara användbart. Det är välkänt att fåglar imiterar och lär sig av andra för att exempelvis bygga bo på bästa sätt. I en experimentell studie från 2019 undersökte forskare om livestreaming kunde användas för att lära fåglar att bygga bo som sina artfränder. Studien skrevs av Guilette et al och publicerades i tidskriften Integrative Zoology 2019. Fåglar av arten zebrafinkar fick titta på andra zebrafinkar som byggde bo och forskarna hade gett dem material i två olika färger att använda. Forskarna tittade särskilt på om fåglarna som fick se på videon skulle använda samma färger som de filmade fåglarna. Resultatet blev att fåglarna faktiskt imiterade valet av färger i större utsträckning. Det fanns dock inte ett lika starkt samband som forskarna hade sett i tidigare studier.

Kirurger som opererar på distans

Att kunna kommunicera med bild och ljud över internet är idag redan vardagsmat, men vad sägs om att kunna utföra avancerade medicinska operationer på distans? Idag är det många kirurger som tränar upp sin förmåga att operera med hjälp av VR-utrustning som en del i utbildningen. Det finns också en framväxande teknologi som möjliggör att kirurger kan operera utan att behöva vara närvarande. Med hjälp av robotarmar, blixtsnabb kommunikation och feedback i realtid är det idag möjligt att operera på distans och den första operationen utfördes redan 2001. I tidskriften World Journal of Surgery kan man läsa mer om historiken bakom robotkirurgi. Artikeln, som är skriven av Ghezzi et al 2016, går igenom historian ända från mitten av åttiotalet då de första robotarna började användas inom kirurgi, fram till vår tid.